onsdag 12 maj 2010

Nozick och den där Rawls

En nyliberal som propsade på anarki samt en utilitaristisk socialliberal som lade fram en teori om hur vi ska hjälpa de mest utsatta. Båda ansåg sig ha svaret på vad som är ett rättvist samhälle, fast från två olika perspektiv. Hade någon av dessa två herrar en fullständig teori som höll för ett rättvist samhälle?

Vi applicerar Nozick samt Rawls teori om det rättvisa samhället i en klassrumssituation för att se vart det leder. I Nozicks klassrum kostar det att deltaga, Nozicks skolor är endast privatskolor då han inte tycker att staten ska blanda sig in i utbildningssystemet. Han menar på att den minimala staten endast ska se till att försvara medborgarnas naturliga rättigheter (liv, frihet och egendom). I Nozicks klassrum är klasserna få till antalet elever för att öka utbildningsstimulansen bland eleverna och hålla kunskapsnivån så hög som möjligt. I Nozicks klassrum finns inga begränsningar för hur långt en elev kan nå, det förekommer inga inskränkningar i elevens fortbildning. I Nozicks klassrum så bromsas inte eleverna upp i sitt lärande för att somliga i klassen inte hänger med. Varje elev kan jobba på i sin egna takt utan några stopp, begränsningar existerar inte i Nozicks värld. Man kan säga att enligt Nozicks teori om vad rättvisa är så är hans klassrumssituation fullt fungerande. Nozicks lärare betalar ingen skatt, detta då Nozick anser att skatta för sitt arbete är ren stöld från statens sida. Detta betyder att kostnaden för att deltaga i Nozicks klassrum kan bli väldigt hög, speciellt ifall du har höga ambitioner och vill få ut mycket av din utbildning. Detta betyder att klyftorna i samhället är väldigt påtagliga då det bildas en tydlig markering bland de som har råd med utbildning och de som inte har det. Nozicks klassrum startar en ond cirkel då det inte är eleverna som betalar utbildningen utan dess föräldrar. De med välbärgade föräldrar har råd med en dyr utbildning, således får de även möjlighet till högre akademiska studier därav kan de skaffa välbetalda jobb. När sedan dessa skaffar barn upprepas mönstret. De rika förblir rika. Med detta menas också att de fattiga förblir fattiga då det inte finns några skattemedel att dela ut till de mindre lyckligt lottade.

Nozick förlitar sig på i sin teori om att de som har de bättre ställt ska vara såpass givmilda att klasskillnaderna minskar. Vi säger att Nozicks välbetalda medborgare är givmilda, de är till och med såpass generösa att de startar en skola som är avgiftsfri. Skolan har dock ett minimalt startkapital som inte räcker till att avlöna lika välutbildade lärare som finns på de dyrare skolorna. Detta betyder att eleverna får en sämre utbildning än de som går på elitskolorna och därav sämre jobb. Eftersom skolan inte får några intäkter från eleverna så måste skolan antingen välja att gå minus eller hitta andra finansiella inkomster. Skolan kan då välja att antingen bli en öppen reklamplats där de annonseras ut reklam i korridorerna för företag, dra in på städare och då låta elever sköta de inre underhållet etc. Problemet som uppkommer i detta fall är att de inskränker elevernas rättigheter. Eleverna kan antingen välja att inte utbilda sig eller gå till en skola där de blir tvingade till att arbeta utan direkt ersättning och prackas på reklamannonser runt varje hörn. De flesta nödställda elever skulle antagligen tvingas till att gå på denna skola då det inte finns något annat rimligt alternativ. Antagligen håller inte avgiftsfri skola i Nozicks samhälle, då t.ex. företagen som annonserar finner sig själva i att marknadsföra sig i fel miljö. De elever som går på skolan har antagligen inte råd att betala för de produkter och tjänster som företagen annonserar ut. Således skulle företagen istället valt att annonsera på de privatskolor som innefattar elever och föräldrar med stabil ekonomi. Vi ser också att skolan egentligen inte tjänar några egentliga pengar på att dra in på städ & underhåll. Enda finansiella lösningen för skolan är att de elever som får utbildning kan ta ett lån som de sedan betalar tillbaka efter utbildningens gång till företaget som äger skolan. Men detta är tyvärr inte heller hållbart då de inte kan räkna med att alla elever får jobb samt att skolan inte blir avgiftsfri. Nozicks klassrum är således rättvis enligt hans egna teori om vad rättvisa bör vara, man inskränker inte elevernas frihet i klassrummet då man inte sätter begränsningar för dess lärande.

Tar vi en titt in i Rawls klassrum ser det annorlunda ut i jämförelse med Nozicks. I Rawls klassrum förekommer det inga privatlärare eller exklusiva studiemedel. Rawls tror på en hög skattenivå, detta för att se till så att det är nästintill omöjligt för klasskillnader att existera. Enligt Rawls principer om rättvisa så får klasskillnader endast existera ifall de mest utsatta får en bättre levnadsstandard än ifall det inte skulle finnas klasskillnader. I Rawls klassrum betyder detta att de skillnader som uppstår mellan eleverna i inlärningsförmåga måste visas hänsyn till. Detta för att se till så att ingen hamnar på efterkälken. Då Rawls klassrum är finansierat av staten betalar ingen avgift för att gå i skolan. I Rawls klassrum ser man till att alla hänger med på lektionerna då alla ska ha lika möjligheter att utvecklas. De som har det svårare i skolan får mer hjälp och de som klarar av skolan lättare kan jobba mer individuellt. Rawls teori om att se till så att ingen känner sig utsatt gör det komplicerat för elever som har lättare i skolan, dvs att de bromsas upp. Enligt detta koncept sänker man den högsta nivån för utbildningen för att ha möjlighet att höja lägsta nivån. Det kan verka orättvist för de som klarar av skolan med en klackspark då de blir understimulerade, ska de verkligen behöva lida för att vissa har svårare att lära sig än andra?

Då Rawls är utilitarist är mönsterelevernas understimulans en nödvändighet för att hålla så många som möjligt i utbildningens bana. Dock blir Rawls motsägelsefull eftersom han diskriminerar de lyckligt lottade för att hjälpa de fattiga. Från ett utilitaristiskt perspektiv ser det ändå bra ut. Ifall alla i samhället får möjlighet till en avgiftsfri utbildning så finns det en framtid för samtliga. Det kan hända att det medför mindre studier på en högre nivå, men detta kompenseras med att modellen ser till att alla får tillgång till en viss grundutbildning. Dock säger detta emot Rawls princip om att inte inskränka i individens grundläggande rättigheter för att främja välstånd och jämlikhet. Rawls skulle antagligen få ge vika för kapitalismen i samhället för att ligga alla till lags. På så sätt skulle det både finnas avgiftsfria samt privatskolor. Men då försvinner Rawls argument om att ha ett klasslöst samhälle.

Det man kan se här i detta extrema exempel av Nozick samt Rawls teorier är att det är svårt att komma fram till en rättvis ståndpunkt utan att blanda de två grabbarnas tankar med varandra. För att komma fram till en vettig och konkret lösning får man från början ha klart för sig vad man själv anser är rättvist. Vad innebär det egentligen?
/Alexander ES07B

3 kommentarer:

  1. CAMMLLILLAIA åsedal17 maj 2010 kl. 09:28

    Ser man till Nozick teori där han inte vill att det skall finnas någon stat som har makt och inflytande över hela nationen, men samtidigt tycker att de välbärgade ska hjälpa de mindre välbärgade; kommer således de välbärgade att ta över den största delen av makten.

    Ser vi till ditt exempel med skolan, där "de välbetalda medborgarna hjälper de fattiga på traven" har de ju genast tagit makt över "de fattigas" avgiftsfria skola. Följaktligen har de rika tagit sin rikedom till fördel för makt och inflytande.

    Jag håller det med i det du säger att Rawls teori motsäger sig då "de lyckligt lottade" blir orättvist behandlade framför de fattiga - därför bör det finnas en liten klyfta för att båda parter skall känna sig rättvist behandlade.

    Nozicks teori ger inte människan samma förutsättningar med tanke på den här rikedoms cirkeln du beskriver... Rawls avgiftsfria skola däremot ger ju alla människor samma förutsättningar att lyckas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håll käften förfan

      Radera
    2. Rawls teori tyder även på, uppenbarligen, ren kommunism. Varför skulle man vilja lyckas i Rawls skola om det ändå inte finns några klasskillnader?

      Radera