tisdag 11 maj 2010

Vad är ett rättvist samhälle?

Ponera att du står bakom en slöja av okunnnighet, du vet ingenting om dig själv och dina förutsättningar; vilket kön, vilken etnicitet, vilken intelligensnivå, om du är handikappad, vilken social status du har etc. Det enda du är medveten om är att du finns och kunskapen om diverse politiska förhållningssätt. Din uppgift är nu att bestämma den kommande politiska framtiden. De allra flesta skulle förmodligen, och förhoppningsvis, valt den politiska ståndpunkt vilken mest står för jämställdhet och bra välfärd, där alla har lika förutsättningar. För vem skulle välja ett, exempelvis, nazitiskt förhållningsätt som styre när man själv inte vet vilken ras man ens tillhör?

Detta är ett tankeexperiment av John Rawls, ett tankeexperiment som bevisar hur lika vi egentligen är varandra oavsett ursprung, intelligens eller kön. Lika i den bemärkelsen att vi alla förmodligen skulle önskat ett jämställt samhälle där varje individ skall behandlas likvärdigt.

Således säger Rawls:

Sociala och ekonomiska ojämlikheter skall arrangeras så att de är:
(a) till största möjliga fördel för de sämst ställda
(b) knutna till befattningar och positioner som är tillgängliga för alla under förhållanden av fair jämlikhet vad gäller möjligheter

Personligen vill jag hävda att ett nyckelord för ett rättvist samhälle är förutsättningar. Detta är en viktigt faktor i vårt samhälle, om vi är ute efter jämlikhet och rättvisa, vilket förhoppningsvis de flesta är. Nackdelen är bara vad människor anser ett rättvist samhälle är. Det är skillnad på att födas in i en välbärgad familj och en icke så välbärgad familj, det är skillnad på att födas i Sverige och i Rwanda, det är skillnad på att födas till man eller kvinna. Med utgångspunkt från Rawls teori, att ge största möjliga fördel till de sämst ställda, kan vi kämpa för ett samhälle med en utvecklad jämlikhet där vi har lika förusättningar till ett lyckat liv. Det vill säga, lika möjlighet till utbildning, till boende, till mat, och till kärlek.

Ett rättvist samhälle bör vara ett samhälle, en stad, ett land, en värld, där vi alla behandlas som jämlikar. Med det menar jag inte att alla människor förtjänar lika mycket pengar oberoende av huruvida de jobbar eller inte. Kämpar och sliter man för att försörja sig skall man också bli förtjänt av sitt slit i form av pengar. De som däremot är sjuka och inte har möjlighet att göra sig förtjänt av sina pengar genom att arbeta, har dom då lika mycket rätt till försörjning? Bör de få lika mycket pengar som den som arbetar? På första frågan är svaret givetvis ja, alla människor har rätt att försörja sig. Den sjuka personen i fråga är ju inte sjuk av egen vilja, följaktligen skall denne inte få sota för något den själv inte valt. Den sjuke bör emellertid inte erhålla samma summa pengar som den som arbetar. Men för att undanhålla stora klyftor mellan fattiga och rika i samhället så bör det inte vara en minimal summa pengar den sjuka får. På andra frågan är svaret således, enligt mig, nej. Den sjuke bör inte få samma summa pengar som den arbetande.

Det klassamhälle vi lever i idag med arbetarklassen, medelklassen och överklassen skapar ett grupperat samhälle där konsekvenserna är ojämlikhet följt av orättvisa. För att återgå till det tidigare nämnda begreppet förutsättningar vill jag hävda att med de klasskillnader vi har idag, får vi inte samma samma förutsättningar. Lyckligt lottad (kan man tycka) är det barn som föds in i överklassen, med till exempel goda förutsättningar för en dyr utbildning. (Eller en utbildning över huvudtaget; om vi pratar i övriga världen där tillgång till fri utbildning inte finns)

Något sämre lottad däremot, är den som föds in i en fattigare familj, vars möjligheter att utbilda sig markant skiljer sig från de rikare familjerna. Det behöver emellertid inte alls vara mer rättvist eller fantastiskt mycket bättre att födas in i en rik familj, men däremot är det orättvist att förutsättningarna och möjligheterna ska vara olika beroende på hur välbärgad ens familj är.

Jämlikhet innebär för mig ett samhälle med mindre klyftor, mindre klyftor mellan fattiga och rika. För att minska på dessa klyftor krävs det att de sämst ställda skall få största möjliga fördel, precis som Rawls säger. Detta behöver dock inte betyda att klyftorna försvinner totalt, för klyftor kommer alltid att finnas, och kanske till och med behövas, med tanke på människors yrken och hur mycket det lönar sig att jobba eller inte jobba. Nej, klyftorna behöver inte försvinna totalt. Kanske låter det bisarrt, eftersom jag nu i detta påstående faktiskt menar att samhället inte bör vara helt jämlikt. Faktum är dock att för att alla ska kunna ta del av det rättvisa samhället krävs det att alla är tillfredställda. Om alla människor t.ex skulle få lika mycket pengar var, lönar det sig då att jobba? Förmodligen inte.

För att de som ansträngt sig och förtjänat sina pengar också skall känna att de lever i ett rättvist samhälle, bör det finnas en liten klyfta som ett slags bevis på att de som kämpar också skall belönas för detta. Men klyftan bör inte vara så pass stor att det skapas ett alltför ojämlikt samhälle med för stora klyftor.

”Ett samhälle med vissa ekonomiska ojämlikheter ger en bättre standard för den som har det sämst ställt än ett samhälle där alla har det lika”. Detta säger Rawls, och detta betyder då att den lilla klyfta som bör finnas är till de sämre ställdas fördel, dessutom gör detta också att de som har det bättre ställt också får leva i ett rättvist samhälle.

Vad gäller jämlikhetsfrågan för kön, etnicitet och homosexualitet måste denne också bli mer jämlik, och inte bara mer jämlik utan helt jämlik. Det skall inte spela någon roll hur du ser ut eller vilket kön du har, hur rik du är eller om du intresserar dig för samma kön. Ett rättvist samhälle skall ge en möjligheten till att leva utifrån den person man faktiskt är, möjlighet att vara sig själv.

Camilla ES07B

1 kommentar:

  1. Bra sammanfattning av Rawls teori om rättvisa. Idén om att klassklyftor ska vara till de fattigas fördel är ett väldigt tungt argument. Det som kan bli lite klurigt är när du pratar om att man ska tjäna de pengar man har gjort sig förtjänt av. Vilka faktorer bestämmer hur förtjänt du är av din saftiga lönecheck? Är det antal år du har studerat på högskolan eller vilken typ av arbete du utför (teoretiskt/praktiskt)? Det är svårt att förklara varför en snickare som enbart har gymnasieutbildning tjänar mer än en sjuksköterska som har en högre utbildning än snickaren etc. På vilket sätt ska man fördela detta rättvist?

    Det är komplicerat att reda ut detta när samhället idag inte ser ut som Rawls önskar. Men i Rawls värld skulle det vara intressant att se hur han hade tänkt.

    /Alexander ES07B

    SvaraRadera