Rättvisa

Främst, vad är det som definierar rättvisa? Är det jämlikhet, samma rättigheter och förmåner? Det är ganska enkelt att säga att rättvisa betyder lika för alla utan några undantag. Men är det rättvisa samhället där alla får exakt lika stor del av kakan?

Det finns individer i vår omgivning som behöver en större del än bara den lilla del de skulle få enligt ”lika för alla-propagandan”. Dessa människor, med någon form av hinder för att kunna leva helt normalt, kan inte förlita sig på den typen av ”rättvist samhälle”. Tänk dig en typ av funktionshinder som kräver att du behöver uppmärksamhet riktad mot sig dygnet runt. Du behöver redskap som en fullt frisk människa skulle klara sig utan vilket innebär extra resurser som du däremot inte har . Du kanske är i behov av mängder av mindre, men dock så dyra, hjälpmedel för att överhuvudtaget kunna närma dig illusionen av att leva ett fullt normalt liv. Hur är det möjligt att dessa människor skall kunna komma ikapp om vi ger dem samma privilegier som alla andra?

Rawls är inne på ett bra spår då han förespråkar samhället som uppkommer genom det egna experimentet ”bakom en slöja av okunnighet”. I det läget man befinner sig i då, väljer man automatiskt den rättvisa som skulle göra samhället komplett eftersom man inte vet sin egen status eller sina bestämda förutsättningar.

Det är någonting med Rawls teori som på något sätt bistår med trygghet för dem som befinner sig i situationen jag tidigare talat om. Men hans rättvisa stämmer inte universellt överrens med allas anspråk eftersom stor del av befolkningen inte lever med något typ av hinder som påverkar levnadsstandarden så avsevärt mycket. Experimentet kommer aldrig att kunna tillämpas och är just därför bara ett teoretiskt experiment som inte rör de auktoritära människorna i ryggen. Det är kanske t.o.m. ett rätt skrämmande senarie att tänka sig att världen var av sådan karaktär där befolkningen måste dela sitt bröd med andra. Det skulle innebära att de talangfulla och medfött begåvade individerna ät tvungna att bistå med sina egenskaper till samhället och på så sätt kanske inte få ut så mycket egen vinning.

Den fria människan är den Nozick förespråkar. I motsatt till Rawls har han en vision om en stat där var och en av individernas egenskaper tillhör denna och ger denna full rätt till dessa. Detta innebär att allt kommunalt skulle blir historia och istället skulle ministater uppkomma där systemet skulle se liknande ut som det gör idag, förutom att all offentlighet skulle drivas av privatpersoner. Här behövs dock ett krav på att allas förutsättningar från början skall vara lika. Dessa stater skulle drivas individuellt och inkludera tillräckligt många kvaliteter för att alltihop skall gå runt. Det här innebär inte en stor kaka att dela lika på, utan flera mindre kakor som delas ut i mån av mängd där några får flera stycken medan andra kanske knappt får en smula.

Det är svårt att bortse från pengar och förmögenheter när det ska diskuteras om rättvisa. Det mest handlar om ägodelar och resurser och hur varje individ har rätt att få ta del av dessa. Kanske går det inte att bortse ifrån det heller, men frågan är om all rättvisa handlar den typen av värde. Vi kanske glömmer bort det intrinsikalt värdet, dvs. det som inte går att köpas för pengar. Välbefinnande är allt för ofta förknippat med det instrumentella värdet, pengarna, och kräver ibland att man är välbärgad och rik. Du skall inte bara ha ett hem, ett arbete och en umgängeskrets utan gärna tillkommande grejer som tas för givet. Detta är alltid en förutsättning för att du överhuvudtaget skall kunna leva ett något så när värdigt liv. Värdigt är väl inte livet utan dessa instrumentella ting?

Jag är medveten om att pengar är av stor vikt för att kunna bygga upp en duglig levnadsstandard. Däremot är det inte allt. Med risk för att låta klyschig måste jag ändå medge att de största preferenserna här i livet är instrumentellt ovärderliga. Med en stadig grund är det dessa saker som ger välbefinnande. Och är då rättvisa att alla ska få en si eller så stor del av den ekonomiska kakan, eller är det att uppfylla människors preferenser?

Att ge alla samma förutsättningar från början är en god idé. Om det är en genomförbar idé är däremot diskuterbart. Människor föds in i omgivningar och under omständigheter vi kanske inte kan påverka eller förebygga. Vi kan inte ta ifrån människor status och privilegier, men antagligen är det rättvisa samhället det samhället där alla får exakt samma chans från början. För att tillämpa teorin praktiskt måste vi starta existensen från noll igen därför är det bara teoretisk möjlighet. Om alla börjar från noll, kan man bara tilldelas privilegier, inte fråntas dem.

Linda H, DE07A